publicerad: 2021  
söka sig sökte sökt, presens söker
verb
sö`ka sig
● ofta med partikel, t.ex.fram, in (trevande) försöka förflytta sig i viss riktning
JFR ta sig 3
någon söker sig (fram/in) någonstans
någon söker sig (fram) någonstans
någon söker sig (in) någonstans
söka sig fram på snåriga stigar
○ äv. i fråga om social om­givning eller dylikt
någon söker sig till någon/något
någon söker sig till någon
någon söker sig till något
söka sig till jämn­åriga
○ äv. bildligt om icke-levande före­teelse
ljuset sökte sig in genom springorna
belagt sedan 1666
söka sigsökande