publicerad: 2021  
söndag sön­dagen sön­dagar
sön|­dag·en
substantiv
sön´dag
● veckans helg­dag och i formella samman­hang nu­mera sista vecko­dag; tidigare veckans enda all­mänt lediga dag
söndagskonsert; söndagspromenad; söndagsutflykt; söndagsöppet
i söndags (på) söndag
(på/under) söndagen
(på) söndagen
(under) söndagen
(om/på) söndagarna
(om) söndagarna
(på) söndagarna
i sön­dags var de på landet; på sön­dag ska de göra en ut­flykt; på sön­dagarna gick de i kyrkan
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska sunnodagher; bildn. till det västgerm. ordet för 'sol', tyska Sonne, engelska sun; tidig germ. över­sättning av lat. di´es so´lis 'solens dag'; jfr ur­sprung till 1söder!!