publicerad: 2021  
ta sig tog tagit, presens tar
tag·it sig
verb
ta´ sig
1 förse sig med
någon tar sig något
ta dig en kaka till!
ta sig orådet före att se oråd
ta sig rätten att tillåta sig atthan tog sig rätten att hän­visa sina gäster till grannens parkerings­plats
ta sig ton se ton
belagt sedan 1652
2 känna på kropps­del eller dylikt
någon tar sig någonstans
han tog sig för bröstet
ta sig för pannan se panna
belagt sedan 1729
3 ofta med partikel, t.ex.fram, ut förflytta sig till viss plats
någon tar sig (fram/ut) någonstans
någon tar sig (fram) någonstans
någon tar sig (ut) någonstans
det var inte lätt att ta sig fram till disken
ta sig i akt se akt
ta sig till vara se vara
belagt sedan 1646
4 bli bättre
någon/något tar sig
någon tar sig
något tar sig
blommorna har tagit sig; "Fem rätt av sju möjliga – det tar sig", sade läraren upp­muntrande
○ spec. öka i intensitet
elden tog sig inte
belagt sedan 1672
ta sig an, ta sig för, ta sig samman, ta sig till, ta sig ut