publicerad: 2021  
tackling tacklingen tacklingar
tackl·ing·en
substantiv
tack`ling
1 (stående och löpande) rigg
SE tackla 1
belagt sedan 1636
2 an­grepp med kroppen mot (boll- eller puck­förande) mot­spelare i syfte att erövra bollen el. pucken
SE tackla 2
glidtackling; kroppstackling
en tackling (mot någon/något)
en tackling (mot någon)
en tackling (mot något)
en hård tackling; en ojust tackling; han blev ut­visad för våldsam tackling
belagt sedan 1913