publicerad: 2021  
1talja taljan taljor
talj·an
substantiv
tal`ja
lyft­anordning med två block som en lina löper genom för lyftning av före­mål med större tyngd än vad den till­gängliga lyft­kraften klarar av
ankartalja; revtalja
belagt sedan 1543; via nederländska av ita. taglia 'block­tyg; talja', till tagliare 'skära'; jfr ur­sprung till tallrik
2talja taljade taljat
verb
tal`ja
mindre brukligt förflytta (något) i höjd­led med hjälp av talja
talja något
talja in kättingen
belagt sedan 1698
taljataljande, taljning