publicerad: 2021  
talong talongen talonger
tal·ong·en
substantiv
[-åŋ´]
1 fast del av ark eller häfte som åter­står sedan kupongens biljetter (e.d.) rivits bort t.ex. på check­häfte, biljett­häfte, kupongark etc.
talongblad
○ ibland fungerande som inlämningskvitto eller dylikt
belagt sedan 1855; av franska talon 'rest; talong', urspr. 'häl'; jfr ur­sprung till talar
2 hög med spel­kort som spelarna drar från eller som de lägger kort på i mots. till de från början ut­delade korten; i vissa kort­spel
talongkort
belagt sedan 1749