publicerad: 2021  
tamp tampen tampar
tamp·en
substantiv
ända av rep, lina eller dylikt
tampen (av/på något)
tampen (av något)
tampen (något)
äv. om kortare rep eller dylikt
på (sista) tampen på slutethon låg i täten från start men var tvungen att ge sig på sista tampen
belagt sedan ca 1550; möjl. av nederländska tamp med samma betydelse; jfr ur­sprung till tampas