publicerad: 2021  
tarm tarmen tarmar
tarm·en
substantiv
● ett lång­sträckt, slingrande organ i buken, som ut­gör det av­slutande partiet av matsmältnings­kanalen från mag­säcken till anal­öppningen
tarmblödning; tarminnehåll; blindtarm; tolvfingertarm
tarmen består av tunn­tarmen, tjock­tarmen och änd­tarmen; fiber­rik mat stimulerar tarmarnas verksamhet
○ spec. i ett ut­tryck för att ha av­föring
tömma blåsan och tarmarna
○ äv. bildligt om lång­smal före­teelse, sär­skilt så­dan som ut­gör bi­hang
byn ligger vid en tarm av sjön
belagt sedan 1420–50 (Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)); fornsvenska tharmber; gemensamt germanskt ord med grundbet. 'genom­gång'