publicerad: 2021
teori
teorin teorier
teori·er
substantiv
●
system av antaganden som grundas på noggranna överväganden om faktiska förhållanden ofta för att förklara något; i princip sant el. falskt
en teori (om någon/något/sats)
en teori (om någon)
en teori (om något)
en teori (om sats)
kommissariens teori om mordet
○
äv. om helt system av (vetenskapliga) antaganden och slutsatser, som i princip kan prövas
politisk teori; ekonomisk teori; modern språkvetenskaplig teori; Darwins teori om arternas uppkomst
○
ibland med betoning av motsättningen till den påtagliga verkligheten
hon har svårt att omsätta sina teorier i praktiken; planen var vattentät – men bara i teorin
○
ibland äv. om system av vetenskapliga antaganden som tjänar som stöd för tänkandet utan att direkt kunna verifieras
JFR
modell 4
NN:s teori om språket utmärks av att beskrivningen sker på två plan eller nivåer
belagt sedan 1716;
av grek. theori´a 'undersökande; kontemplation'; besläktat med
teater