SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

tetragon tetragonen tetragoner

tetra·gon·en

substantiv

[-gå´n]

● plan geometrisk figur som begränsas av fyra räta linjer

SYN. fyrhörning

rektanglar och andra tetragoner

belagt sedan 1822; av grek. tetrag´onon med samma betydelse; jfr ur­sprung till gon

SO

Alfabetisk lista

  tetra- förled
  tetra subst.
  tetraeder subst.
  tetraeder (tetra-)
  tetraetylbly subst.
  tetragon subst.
  tetragon (tetra-)
  tetraklordioxin (dioxin)
  tetraklorid (tetra-)
  tetralogi subst.
  tetraploid adj.

  Till   alla ordböcker