publicerad: 2021
1till
preposition
1
med (riktning mot och) slutpunkten i el. på el. vid el. hos; i fråga om rörelse el. (tänkt) sträcka med viss bortre gräns
JFR
1åt 1
hon reste från Norrköping till Linköping; han skyndade sig till skolan; gå till sjöss; välklädd från topp till tå; vägen går ända ner till havet
○
spec. för att ange målet för överlämnande eller dylikt, ofta med förbleknad rörelse- och rumsbetydelse
JFR
1åt 2
han skickade boken till henne; hon gav allt hon ägde till de fattiga; på försättsbladet stod orden "Till min hustru"; hon sade till dem att ...; en hymn till friheten
○
äv. i fråga om tidsförhållanden och mer abstrakta förhållanden, spec. för att ange gräns för något
jobba från 9 till 5; hon stannar ända till jul; priset höjdes till 10 kronor; 50 till 60 personer kan rymmas i lokalen; måttlig till frisk vind; glaset var fyllt till brädden; till hälften djur, till hälften människa; allt från kärlek till hat
○
spec. äv. i fråga om uppnående av nytt tillstånd
SE
2till 4
frågan måste bringas till en lösning; vispa blandningen till lagom tjocklek; de övergick till att utbyta artigheter; drivas till ursinne; drivas till vanvett
till exempel
se
exempel
till och med
till (och inkluderande) den angivna tidpunktenofta vid angivande av tidsperiod:
busskortet gäller till och med den 19:e augusti
belagt sedan 1000-talet (runsten, t.ex. Dingtuna, Västmanland);
runform til, fornsvenska til; trol. ur ett germ. ord med bet. 'mål', jfr tyska Ziel 'mål'
2
ofta i konstruktion med subst. i genitiv
med läge vid el. på el. i
sitta till bords; sitta till häst; vara ute till havs
○
äv. i fråga om tidsförhållanden
vid tiden för
till sommaren ska vi åka utomlands; till vardags arbetar hon på kontor
till en början
se
början
till fots
se
fot
till sist
se
sist
till slut
se
slut
till äventyrs
se
äventyr
till överlopps
se
överlopps
belagt sedan början av 1300-talet
Skåne-Lagen
3
i samhörighet med i fråga om konkreta el. abstrakta företeelser som på ett naturligt sätt hör ihop
locket till burken; nyckeln till dörren; han är far till barnet; natten till lördagen; en förstad till Stockholm; orsaken till försvinnandet; författaren till boken
○
spec. för att ange att någon/något ingår i viss grupp eller dylikt
en anhängare till tsaren; Bornholm hör till Danmark; det diplomatiska språket hör till bilden
○
spec. äv. för att ange lämpligt komplement eller dylikt
det är gott med bearnaisesås till oxfilé
belagt sedan förra hälften av 1400-talet
Heliga Birgittas uppenbarelser
4
med syfte eller användning bestående i
han använde bilen bara till (att göra) söndagsutflykter; burkarna användes till att stoppa småsaker i; de hade inte pengar till resan; till dessert hade de glass; en biljett till kvällsföreställningen; han höjde handen till hälsning; stå till tjänst; stå till förfogande; få sig lite till livs
○
äv. med försvagad innebörd av syfte, spec. som markering av handlingsinriktning eller dylikt
villig till förlikning; snar till skratt; rätt till arbete; ha kraft till att göra motstånd
belagt sedan början av 1300-talet
Skåne-Lagen
5
med resultat bestående i
varje krona blev till nytta; till sin förvåning upptäckte han ...; radions sportsändningar är till glädje för många idrottsintresserade; det lände honom till heder att han bad om ursäkt
○
spec. i fråga om utnämning eller dylikt
hon valdes till riksdagsledamot
○
spec. äv. i fråga om utslag av domstol eller dylikt
han dömdes till döden
○
äv. för att ange att något utgör (ytterligare) bidrag till någon helhet eller dylikt
dra sitt strå till stacken; hans bidrag till diskussionen
○
spec. ibland i titlar på uppsatser eller dylikt
en pamflett med titeln "Till frågan om högeroppositionen i partiet"
belagt sedan senare hälften av 1300-talet
Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
6
med avseende på
hon är gladlynt till sitt väsen; bara till namnet ett äktenskap; han är läkare till yrket
○
spec. i vissa känsloladdade uttryck för att ange stor grad av något
vardagligt
en baddare till karl; en rackare till att vara fräck; han är inte lite till dum
belagt sedan 1320–50
En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga
7
med ett värde utgörande
sträckan uppmättes till 50 m; han fick det till 37 stycken; köpa en vara till nedsatt pris
belagt sedan senare hälften av 1400-talet
Magnus Erikssons Gårdsrätt
8
(som ytterligare en faktor) vid sidan av
De saknade mat och husrum. Lägg sedan till detta, att ...; till detta kommer ...
belagt sedan förra hälften av 1300-talet
Söderköpings-Rätten (Upplysningar)
9
i några uttryck
med (plötsligt) användande av
ta till kniven; gripa till vapen
belagt sedan 1475
Stockholms Stads Tänkeböcker
2till
adverb
1
utöver vad som redan förekommit eller är förhanden
JFR
ytterligare
en gång till; 5 kronor till; inte länge till; lägga till och dra ifrån
○
spec. för att uttrycka att något utgör bidrag eller dylikt
skjuta till en slant; hjälpa till; två ägg ska också till
det gör varken till eller från
eller
det gör varken från eller till
det har ingen (vare sig positiv eller negativ) betydelsebehandlingen gjorde varken till eller från för hans ledbesvär
det vill mycket till
se
mycket
till och med
(faktiskt) ävenmed understrykande av det anmärkningsvärda:
under båtturen fick de till och med se en val
belagt sedan 1000-talet (runsten, t.ex. Överselö, Södermanland);
runform til; av samma urspr. som
1till!!
2
med plötslig eller kraftig verkan i fråga om inledning av förlopp eller dylikt
elden flammade till; han hostade till; det sved till i skinnet; hon ryckte till av ljudet; han slog till henne; försök att bjuda till lite
○
ibland skämtsamt vid verb som normalt inte kan tänkas stå för handlingar som plötsligt inleds
"Är det någon som vill tycka till?" frågade ordföranden
de skulle just till att göra något
de stod just i begrepp att göra någotde skulle just till att gå när telefonen ringde
(vara) till sig
(vara) upprörd eller upprymdde blev alldeles till sig när de förstod att de vunnit storvinsten på tre miljoner kronor
belagt sedan ca 1430
Själens tröst
3
i påvisbar närvaro eller existens
att leva, att vara till; ursäkta att jag finns till
○
ibland med angivet syfte
den paragrafen är till för att förhindra ...
○
äv. för att uttrycka att något uppkommer
innan hon blev till; bestämmelsen kom till för att ...
belagt sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
4
med (riktning mot och) slutpunkt i något som vanligen är underförstått
folk började strömma till; sillen gick till; båten lade till (vid bryggan)
av och till
se
av
till och från
eller
från och till
vid vissa tillfällenkontoret är obemannat till och från
belagt sedan 1450
Skrå-Ordningar
5
med visst resultat ofta med förbleknad betydelse, ibland bara för att understryka fullbordandet av verbhandlingen
skära till fina skivor; laga till en vickning; trassla till det för sig; hur gick det till?
○
spec. för att uttrycka tillslutning eller dylikt
knäppa till kragen; trycka till locket
belagt sedan 1457
Namnlös och Valentin
6
i läge för att vara synlig vanligen för talaren
han vände den andra sidan till
belagt sedan 1430–50
Hertig Fredrik av Normandie
