publicerad: 2021
tillfart
tillfarten tillfarter
till|fart·en
substantiv
●
(kortare) vägsträcka som leder till något som framgår av sammanhanget
en tillfart (till något)
tillfarten till bron var spärrad
○
äv. mer abstrakt
möjlighet att komma fram till en plats
bilen blockerade tillfarten
belagt sedan 1738