publicerad: 2021  
tillstöta tillstötte tillstött, presens tillstöter
verb
till`stöta
● (oförutsett) in­träffa under ett på­gående förlopp
något tillstöter
operationen tycktes till en början ha gått bra men komplikationer till­stötte
belagt sedan mitten av 1400-talet (Helige Bernhards Skrifter); fornsvenska tilstöta
tillstötatillstötande