publicerad: 2021  
tillsägelse till­sägelsen till­sägelser
till|­säg·els·en
substantiv
till`sägelse [-säg-]långt ä el. [-säj-]
● uppmaning
en tillsägelse (till någon) (för något/sats)
en tillsägelse (till någon) (för något)
en tillsägelse (till någon) (för sats)
en tillsägelse (till någon) (att+verb)
han fick till­sägelse att vänta utan­för
○ i absolut an­vändning ofta äv. tillrättavisning
de tuggummi­tuggande eleverna fick en till­sägelse av läraren
○ spec. i vissa spel som på­följd till regel­brott
JFR varning
domaren gav honom en till­sägelse för den hårda tacklingen
belagt sedan 1501–02 (Stockholms Stads Skottebok 1501–1510); fornsvenska tilsighilse