publicerad: 2021  
tryne trynet trynen
tryn·et
substantiv
try`ne
● nos på gris
svinen bökade med sina trynen
○ äv. ned­sättande (ful) mänsklig näsa el. mun
○ äv. ned­sättande (fult) an­sikte
hans skäggiga tryne; visa inte ditt fula tryne här mer för då ...
○ ibland äv. bildligt om obehaglig före­teelse
antisemitismens fula tryne
belagt sedan mitten av 1300-talet (Helsinge-Lagen); fornsvenska tryne; nord. ord av om­diskuterat urspr.