publicerad: 2021  
tysthet tystheten
tyst·het·en
substantiv
tys`thet
● det att vara tyst särsk. i fråga om person
hans tysthet och in­bundenhet
○ äv. bildligt i ut­tryck för att något inte märks
lida i tysthet; bli begravd i tysthet; kapp­rustningen fort­satte i all tysthet
bli hängd i tysthet lämnas helt obeaktadtrots förtjänster: hon tyckte att det var bättre att sågas ordentligt i pressen än att bli hängd i tysthet
belagt sedan 1526