publicerad: 2021  
uppresa sig uppreste upprest, presens uppreser
upp|­res·er sig
verb
upp`resa sig
göra (inre) mot­stånd
uppresa sig mot någon/något
uppresa sig mot någon
uppresa sig mot något
hon upp­reste sig mot tanken att behöva till­bringa semestern i stan
äv. uppkomma
flera frågor upp­reste sig efter NN:s tal
belagt sedan början av 1400-talet (Svenska Medeltids-Postillor); fornsvenska upresa sik