publicerad: 2021
uppslutning
uppslutningen
upp|slut·ning·en
substantiv
1
deltagande av visst antal personer i möte eller dylikt; särsk. som tecken på lojalitet
uppslutning (bakom/kring någon/något)
uppslutning (bakom någon)
uppslutning (bakom något)
uppslutning (kring någon)
uppslutning (kring något)
det var god uppslutning på mötet
○
äv. om moraliskt stöd för åtgärd, uttalande eller dylikt
den breda uppslutningen bakom den svenska välfärdspolitiken
belagt sedan 1917;
till
sluta i bet. 'förena'
2
behandling av svårlösligt ämne så att det blir lösligt
uppslutning (av något)
uppslutning av metallegeringar kan ske med salpetersyra
belagt sedan 1888
3
militärväsen
övergång från smalare formering till bredare
kolonnen genomförde uppslutning
belagt sedan 1707