SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

¹veva vevade vevat

verb

ve`va

● ibland med partikel, sär­skiltner, upp driva eller förflytta (något) genom vridning av vev eller dylikt

JFR ¹rulla 3, vrida

någon vevar (ner/upp något)

någon vevar (ner något)

någon vevar (upp något)

någon vevar (något)

gårds­musikanten vevade sitt positiv; bilrutan gick inte att veva ner; han vevade upp hinken ur brunnen

○ äv. i fråga om liknande rörelse med armarna eller dylikt

spelarna vevade friskt med klubborna och domaren måste in­gripa

○ äv. bildligt mekaniskt fram­föra

eleverna vevade ur sig svaren; i riks­dagens partiledar­debatt vevades fjol­årets val­rörelse i repris

○ äv. om före­mål

något vevar

massor av kameror vevade för fullt

belagt sedan 1538; jfr isl. veifa, no. veiva 'svänga; svinga'; gemensamt germanskt ord, besläktat med sv. dial. viva 'vifta'; jfr ur­sprung till vev, 1vifta!!

vevavevande, vevning

²veva vevan

vev·an

substantiv

ve`va

i den vevan eller i samma veva vid ungefär samma tid­punktvid sexton års ålder på­började hon sin ut­bildning till silversmed och i samma veva blev hon upp­täckt som modell

belagt sedan 1597; till 1veva!!

SO

Alfabetisk lista

  vettlös adj.
  vettskrämd adj.
  vettvilling subst.
  veum subst.
  vev subst.
1veva verb
2veva subst.
  vevarm (vev)
  vevaxel (vev)
  vevhandtag (handtag)
  vevhus subst.

  Till   alla ordböcker