publicerad: 2021  
vide videt viden
vid·et
substantiv
vi`de
● (typ av) busk­växt med blommande hängen på bar kvist tidigt på våren särsk. om vissa ris- och snår­växande arter
videsnår; gråvide; krypvide; ripvide; ullvide
○ äv. om när­besläktade arter så­som pil, sälg m.m.
videsläktet; videväxter
○ äv. om grenarna eller dylikt
videflätning; videkorg
belagt sedan slutet av 1200-talet (i sammansättn. -kvist; (Westgöta-Lagen)) fornsvenska vidhe; gemensamt germanskt ord med grundbet. 'ngt flätat' och besläktat med bl.a. lat. vi´tis 'vin­träd'
Sov, du lilla vide ung,
än så är det vinter.
Än så sova björk och ljung,
ros och hyacinter. Zacharias Topelius, Stormen och sol­skenet (i Läsning för barn 4, 1871); ton­satt av Alice Tegnér (i Sjung med oss mamma 3, 1895); mest känd under namnet "Videvisan"