publicerad: 2021  
vinnare vinnaren, plural vinnare, bestämd plural vinnarna
vinn·ar·en
substantiv
vinn`are
1 person (eller djur) som vinner tävling eller dylikt
SE vinna 1
serievinnare
vinnaren (av/i något)
vinnaren (av något)
vinnaren (i något)
en värdig vinnare; kora en vinnare; ut­se en vinnare; veckans fem vinnare går vidare till söndags­finalen; vinnarna i går­dagens skid­skytte­tävlingar
○ äv. om någon/något som förväntas nå fram­gång
en häst som ser ut som en vinnare; ett före­tag som bara satsar på vinnare
belagt sedan ca 1420 (i sammansättn. seger-; (Bonaventuras Betraktelser)) fornsvenska vinnare
2 person som lyckats vinna något värde­fullt i spel eller dylikt
SE vinna 2
i veckans tipsomgång finns tre lyckliga vinnare med 13 rätt
○ spec. om person som får ett penning­tillskott av viss politisk reform eller dylikt sär­skilt i politisk debatt
skattereformens vinnare och förlorare
belagt sedan 1855