publicerad: 2021
välvillig
välvilligt välvilliga
väl|vill·ig
adjektiv
●
som visar välvilja
JFR
vänlig
välvillig (mot/till någon/något)
välvillig (mot någon)
välvillig (mot något)
välvillig (till någon)
välvillig (till något)
välvilliga kritiker tog fasta på bokens fina miljöskildringar
○
äv. om handling eller dylikt
hennes välvilliga attityd; även med en välvillig tolkning är påståendet orimligt; han verkade välvilligt inställd till projektet (adverbial)
belagt sedan ca 1385 (Klosterläsning);
fornsvenska välviliogher, välvillig