publicerad: 2021  
återfå återfick återfått, presens återfår
verb
å`terfå
● få till­baka
någon återfår något
NN återfick kontrollen över bo­laget
○ spec. i ett formel­liknande ut­tryck
plån­bok upp­hittad – åter­fås mot beskrivning
○ ofta med av­seende på abstrakt till­gång
åter­få tal­förmågan; åter­få med­vetandet; åter­få balansen; han kan aldrig åter­få sin tro­värdighet efter skandalen
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska ater fa
återfååterfående