publicerad: 2021  
återföra återförde återfört, presens återför
verb
å`terföra
föra till­baka
någon återför någon/något (till något)
någon återför någon (till något)
någon återför något (till något)
rymmaren åter­fördes till an­stalten
vanligen bildligt
åter­föra mötet till ordningen; åter­föra diskussionen till sak­frågan
spec. med av­seende på något som kan här­ledas från något annat vanligen pass.
något återförs (något)
ordet "monark" kan åter­föras på de grekiska orden för "ensam" och "härska"
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska aterföra
återföraåterförande, återföring