SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 ättling ättlingen ättlingar ätt·ling·en substantiv ätt`ling ● person som härstammar från viss annan person vanligen räknat i flera generationer SYN. avkomling någons ättling en ättling av/till någon en ättling av någon en ättling till någon en adelsman som var ättling i rakt nedstigande led till Vilhelm Erövraren belagt sedan mitten av 1300-talet (Konung Magnus Erikssons Landslag); fornsvenska ätlinger; till ätt SO Alfabetisk lista ättiksyra subst. ättiksyra (syra) ättiksyrebakterie (ättiksyra) ättiksyrehalt (ättiksyra) ättled subst. ättling subst. ättvapen (vapen) även adv. ävenledes adv. ävenledes (-ledes) ävensom subjunktion Till alla ordböcker
