publicerad: 2021
överrumpla
överrumplade överrumplat
verb
●
plötsligt och oväntat träffa på (någon) så att vederbörandes handlingsförmåga (tillfälligt) förloras på något sätt; med negativa följder
överrumpla någon
planen var att kringgå och överrumpla fienden; inbrottstjuven överrumplades i hallen; den plötsliga vindstöten överrumplade dem
○
äv. i fråga om själslig reaktion
överraska på negativt sätt
han blev helt överrumplad av hennes häftiga reaktion
belagt sedan 1612;
efter tyska überrumpeln med samma betydelse; besläktat med
rumla
överrumplaöverrumplande, överrumpling