publicerad: 2021  
ärekränka ärekränkte ärekränkt, presens ärekränker
verb
ä`rekränka
● vanligen part. (försöka) förstöra det all­männa an­seendet för någon; vanligen genom att i ord an­gripa veder­börandes handlingar eller dylikt
JFR förolämpa, smutskasta
någon ärekränker någon
en äre­kränkande insinuation; han an­såg sig äre­kränkt av tidningsartikeln
belagt sedan 1761
ärekränkaärekränkande, ärekränkning