publicerad: 2021  
överrumpla överrumplade överrumplat
verb
ö`verrumpla
● plötsligt och oväntat träffa på (någon) så att veder­börandes handlings­förmåga (till­fälligt) förloras på något sätt; med negativa följder
JFR ertappa, överfalla, överraska
överrumpla någon
planen var att kring­gå och över­rumpla fienden; inbrotts­tjuven över­rumplades i hallen; den plötsliga vindstöten över­rumplade dem
○ äv. i fråga om själslig reaktion över­raska på negativt sätt
han blev helt över­rumplad av hennes häftiga reaktion
belagt sedan 1612; efter tyska überrumpeln med samma betydelse; besläktat med rumla
överrumplaöverrumplande, överrumpling