publicerad: 2021
harpa
harpan harpor
harp·an
substantiv
1
ett stort stränginstrument vars ton har ljus klang och lång efterklang och vars ljud ofta har ansetts som överjordiskt vackert
spela harpa
belagt sedan 1385 (Heliga Birgittas uppenbarelser);
fornsvenska harpa; gemensamt germanskt ord av ovisst urspr.; ev. besläktat med
harv
2
ett redskap för sortering av grövre och finare korn t.ex. av spannmål el. grus; bestående av en ram med galler
belagt sedan 1675;
trol. till
harpa 1