publicerad: 2021  
balansera balanserade balanserat
verb
[-anse´ra] el. [-aŋse´ra]
1 hålla sig i upp­rätt jämvikts­läge trots svåra om­ständigheter, särsk. på smalt under­lag eller dylikt
någon balanserar (mellan några)
balansera på lina
○ äv. bildligt
något balanserar mellan några
skildringen balanserade djärvt mellan djupaste allvar och tok­rolig humor
belagt sedan 1716; av franska balancer med samma betydelse
2 ibland teknik sätta in mot­verkande krafter så att jämvikts­tillstånd bi­behålls med av­seende på konkreta el. abstrakta krafter
balanserad
något balanserar något (mot/med något)
något balanserar något (med något)
något balanserar något (mot något)
balansera bilens fram­hjul; balansera stridande krafter mot var­andra
belagt sedan 1729
3 jämna ut skillnad mellan debet och kredit i balans­räkning eller dylikt
någon/något balanserar något
någon balanserar något
något balanserar något
balansera budgeten
belagt sedan 1850
balanserabalanserande, balansering