SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 blänk blänket, plural blänk, bestämd plural blänken blänk·et substantiv ● ljusglimt som är en återspegling i något blankt material JFR 2glimmer, glitter blänket i den våta asfalten ○ äv. om relativt kort ljusglimt från en fyr JFR blixt 2 två blänk var tjugonde sekund belagt sedan 1671; till blänka SO Alfabetisk lista bländverk subst. bländvit adj. bländvit (vit) bläng subst. blänga verb blänk subst. blänka verb blänkare subst. blänke subst. blänkfyr subst. blänkfyr (fyr) Till alla ordböcker
