publicerad: 2021
cell
cellen celler
substantiv
1
litet isolerat rum spec. i arrestlokal, vanligen för fånge med isoleringsstraff
en madrasserad cell; dela cell; han satt inspärrad i en cell på en rymningssäker avdelning
belagt sedan 1385 i bet. 'klostercell', 1825 i bet. 'fängelsecell' (Klosterläsning);
fornsvenska sälle, celle; av lat. cell´a 'litet rum'; jfr ursprung till
källare
2
minsta aktionsenhet i (revolutionär) organisation ofta med största möjliga isolering från övriga delar av organisationen (för att försvåra upptäckt)
yttersta vänstern byggde upp celler på många arbetsplatser på 70-talet
belagt sedan 1931
3
minsta levande enhet i en levande organism med förmåga till näringsupptagning och förökning m.m.
kroppen producerar ständigt nya celler; vissa lägre organismer består av en enda cell
de (små) grå cellerna
hjärncellernakorsordslösning sägs bidra till att hålla igång de små grå cellerna
belagt sedan 1829
4
ettdera av flera likartade element i sammansatt företeelse
○
spec.
kammare i binas vaxkakor
○
spec. äv.
elektrisk ackumulator som ingår i batteri
belagt sedan 1829