publicerad: 2021  
dra drog dragit dragen dragna, presens drar
även åld.
draga drog dragit dragen dragna, presens drager
verb
dra´ el. dra`ga
1 ibland med partikel, t.ex.in, ner, upp på­verka med en kraft som är riktad till­baka mot kraft­källan med el. utan resultatet att det på­verkade före­målet flyttas närmare
JFR 2sträcka 1
dragande; dragare
någon drar (in/ner/upp) (någon/något) (någonstans)
någon drar (in) (någon) (någonstans)
någon drar (in) (något) (någonstans)
någon drar (ner) (någon) (någonstans)
någon drar (ner) (något) (någonstans)
någon drar (upp) (någon) (någonstans)
någon drar (upp) (något) (någonstans)
dra i nöd­bromsen; dra ner rull­gardinen; dra lakan; de drog båten av grundet; han drog barnen på en pulka; hon drog sin syster i håret; dra upp ogräs
○ spec. äv. om vapen för­bereda sig för att an­vända genom att dra upp ur hölster eller dylikt
dra kniv; dra sin pistol; han drog sitt svärd; polisen stormade lägenheten med dragna vapen
○ äv. mer el. mindre bildligt i fråga om på­verkan i annan riktning
dra tröjan över huvudet; dra runt en vev; dra efter andan; dra en suck av lättnad
○ äv. bildligt, spec. attrahera
JFR dragning 2
publikdragare
något drar (något)
dra stor publik; före­ställningen drog mycket folk
○ äv. med mindre bevarad före­ställning om rörelse
JFR dragning 1
dra saken in­för dom­stol; dra roten ur ett tal
○ spec. ligga främst (i hastighets­tävling) och hålla uppe farten
han fick dra hela loppet och hade ingen chans i spurten
dra benen efter sig se ben
dra blankt se blank
dra en lans för någon/något se lans
dra en spader se spader
dra fötterna efter sig se fot
dra i trådarna se tråd
dra i tvivels­mål se tvivelsmål
dra i tåtarna se tåt
dra jämnt se jämn
dra mig bak­länges se baklänges
dra ner byxorna på någon se byxa
dra någon vid näsan se näsa
dra på mun(nen) se mun
dra på smil­banden/smil­bandet se smilband
dra sin sista suck se suck
dra timmer­stockar se timmerstock
dra undan mattan för någon/något se matta
dra åt svång­remmen se svångrem
dra öronen åt sig se öra
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska dragha 'dra; släpa'; gemensamt germanskt ord; jfr ur­sprung till dräkt, vapendragare
2 ofta med partikel, t.ex.omkring, ut förflytta sig ofta tämligen långsamt och under längre tid; om person el. (natur)före­teelse
någon/något drar (omkring/ut) (någonstans)
någon drar (omkring) (någonstans)
någon drar (ut) (någonstans)
något drar (omkring) (någonstans)
något drar (ut) (någonstans)
ungdomar som drar om­kring i centrum; en åsk­front drar över landet; dra ut i fält
○ spec. om luft­ström, sär­skilt ut­ifrån och in
JFR drag 8
stäng fönstret – det drar; ute på fjärden drog det friskt
○ ibland äv. var­dagligt av­lägsna sig
här händer ingen­ting spännande – vi drar!
dra dit pepparn växer! se peppar
dra på trissor! se trissa
dra sina färde se färde
dra åt skogen se skog
belagt sedan 1345 stadga utfärdad av kung Magnus om regler för frälset m.m. (Svenskt Diplomatarium)
3 rita upp linje, kurva eller dylikt
någon drar något
dra en rät linje
○ äv. anlägga något mer el. mindre linjärt
dra en ny väg; dra ledningar genom huset
○ äv. bildligt
man kan dra en parallell med situationen under mellankrigs­tiden
dra ett streck över något se streck
belagt sedan 1639 i bet. 'dra en linje'; 1541: 'anlägga en mur, väg el. dyl.'
4 komma fram till visst resultat genom att tänka logiskt eller dylikt
någon drar något
dra en slut­sats; dra lärdom av det in­träffade; dra nytta av segern
dra för­del av något se fördel
belagt sedan 1734
5 muntligt åter­ge eller redo­göra för
JFR berätta, föredra 3
dragning
någon drar något
dra en historia; vill du dra siffrorna så att vi får ett under­lag för att fatta beslut
○ äv. spela
dra en låt
dra en vals se vals
belagt sedan 1896
6 ha som behov för att kunna fungera; med av­seende på förbruknings­material eller dylikt
JFR förbruka
något drar något
bilen drar en halv liter per mil; verksamheten drar stora summor varje år
belagt sedan 1643; av lågtyska dragen 'bära'; av samma urspr. som dra 1
7 vara lat eller sysslo­lös till­fälligt el. vane­mässigt
någon drar
hon går bara och drar
belagt sedan 1847; se ur­sprung till dra 1
8 hålla till­baka (sitt) ut­förande av viss handling eller dylikt; ofta på grund av tvekan
någon drar på något
hon drog lite på svaret
dra något i lång­bänk se långbänk
belagt sedan ca 1655; se ur­sprung till dra 1
9 ålderdomligt ställa ut växel
någon drar något på någon/något
någon drar något på någon
någon drar något på något
växeln var dragen på en av hans affärs­kompanjoner
dra (stora) växlar på något se växel
belagt sedan 1626; efter ita. trassare med samma betydelse; jfr ur­sprung till trassera
10 lösa ut de värde­fulla bestånds­delarna om vätska med av­seende på något fast ämne
någon/något drar (något ur något)
någon drar (något ur något)
något drar (något ur något)
teet ska dra i fyra minuter; blandningen får stå en stund så att den drar smaken ur kryddorna
belagt sedan 1795; se ur­sprung till dra 1
dra av, dra bort, dra fram, dra ifrån, dra igång, dra ihop, dra in, dra med sig, dra på, dra samman, dra sig, dra till, dra upp, dra ut, dra över