publicerad: 2021  
elokvens elokvensen
elokv·ens·en
substantiv
elokven´s
● något hög­tidligt väl­talighet
romersk elokvens; han höll middags­talet med sed­vanlig elokvens
belagt sedan 1716; av lat. eloquen´tia med samma betydelse, till e´loqui 'ut­tala'