publicerad: 2021  
endräkt en­dräkten
en|­dräkt·en
substantiv
e`ndräkt
● något hög­tidligt enighet och sämja
MOTSATS tvedräkt JFR fred 1
endräkt (mellan några) endräkt (med någon)
de olika folk­grupperna lever i fred och en­dräkt med var­andra
belagt sedan 1458 (stadfästelse utfärdad av kung Kristian på besittningsrätt för finska Nådendals kloster (Arwidsson)); fornsvenska endräkt; av lågtyska endracht med samma betydelse, till over en dragen 'vara ense', eg. 'bära jämnt'; jfr ur­sprung till dra, dräkt