publicerad: 2021  
enklitisk enklitiskt enklitiska
en·klit·isk
adjektiv
enkli´tisk
nära eller direkt an­sluten till annat (huvud)ord samt svag­tonig; om ord el. ordform
enklitiska pronomen som "na" i "jag såg'na"
belagt sedan 1835; ur grek. enklitikos´ 'som lutar sig emot något', till kli´nein 'luta; böja'; jfr ur­sprung till proklitisk