publicerad: 2021
1tro
tron
substantiv
1
det att hålla något för sannolikt
tro och vetande; min tro är att NN vinner; han levde i tron att hon hade flyttat
i god tro
utan att ana det verkliga förhållandethan förnekade brott och hävdade att han handlat i god tro
2
övertygelse om pålitlighet eller vederhäftighet hos någon/något
tro på någon/något/sats
tro på någon
tro på något
tro på sats
(sätta) tro till någon/något/sats
(sätta) tro till någon
(sätta) tro till något
(sätta) tro till sats
den blinda tron på auktoriteter; skulle de sätta tro till de anonyma uppgifterna?; hon borde inte ha satt sin tro till vackra löften
○
äv.
övertygelse om goda egenskaper eller utvecklingsmöjligheter hos någon/något
framtidstro; utvecklingstro
hennes obegränsade tro på sig själv; han har tappat tron på laget
belagt sedan ca 1452
Nya eller Karls-Krönikan
3
religiös övertygelse
tro (på någon/något/sats)
tro (på någon)
tro (på något)
tro (på sats)
den kristna tron; en fast tro (på Gud); fädernas tro; tron, hoppet och kärleken; han var stark i tron; hon var svag i tron; den teologiska diskussionen om förhållandet mellan tro och gärningar
○
spec.
religiös övertygelse om existensen av gudom ofta med bibetydelse av förtröstan
hennes tro på Gud; tron på andar
○
äv. med tonvikt på motsvarande lärosystem
trons artiklar
en tro som kan försätta berg
en mycket stark tromed en tro som kan försätta berg sätter hon gång på gång upp avancerade teaterpjäser med skolbarnen
envar/var och en blir salig på sin tro
var och en blir lycklig på sitt eget sättdu behöver inte göra som alla andra, envar blir salig på sin tro
belagt sedan 1000-talet (runsten, Nöttja, Småland (Sveriges runinskrifter));
runform tru
4
trofasthet
de svor ledaren tro och lydnad
○
spec. i fråga om erotiska förhållanden
evig kärlek, evig tro
belagt sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
Tron är en fågel
som aldrig flyger
längre bort
än tvivlet tillåter. Ingela Strandberg, Tro (i En lösdrivares söndag, 1977)
som aldrig flyger
längre bort
än tvivlet tillåter. Ingela Strandberg, Tro (i En lösdrivares söndag, 1977)
2tro
trodde trott, presens tror
verb
1
hålla för sannolikt med avseende på något sakförhållande (som det i och för sig kan finnas säker kunskap om)
någon tror något/sats
någon tror något
någon tror sats
någon tror någon om något/att+verb
någon tror någon om något
någon tror någon om att+verb
han trodde att hon skulle komma; jag skulle tro att det blir regn; han trodde att New York var USA:s huvudstad
○
äv.
anse (någon) sannolikt vara bärare av förmågan eller egenskapen som framgår av sammanhanget
han trodde henne om att lösa problemet; hon trodde honom inte om gott; hon trodde sig kunna genomföra uppgiften
○
äv. försvagat i uttryck för egen (obestämd) avsikt eller dylikt
jag tror jag verb
jag tror (att) jag väntar en stund
belagt sedan 1346 (testamente upprättat av kung Magnus och drottning Blanka (Svenskt Diplomatarium));
fornsvenska troa, tro; gemensamt germanskt ord; jfr ursprung till
1tro 1
2
ofta med prep.på
hålla för sant på mer el. mindre rationella grunder
någon tror någon på något
JFR
2tro 3
någon tror (på) någon/något/sats
någon tror (på) någon
någon tror (på) något
någon tror (på) sats
man ska inte tro (på) allt som man hör ryktesvis; tro på marxismens teorier; de trodde blint på vad ledaren sade
○
äv. med avseende på person
anse (någon) säkert ha talat sanning
jag tror (på) dem – de verkar vederhäftiga; han trodde henne på hennes ord
○
äv. med avseende på löfte eller dylikt
anse vara uppriktigt menad
hon trodde (på) hans försäkran att han alltid skulle älska henne
○
äv.
anse (någon/något) ha goda egenskaper eller goda utvecklingsmöjligheter
chefen trodde på henne och gav henne allt mer ansvarsfyllda uppgifter; journalisterna trodde inte på det svenska laget; man måste tro på framtiden
○
äv. i vissa rent förstärkande uttryck
du kan inte tro vad roligt vi hade!
det tror jag det!
[betoning på "jag"] naturligtvis är det så!Skulle du vilja komma på vårt bröllop om vi gifter oss? – Det tror jag det!
du må tro att ...
se
må
inte tro sina ögon
se
öga
inte tro sina öron
se
öra
tro det!
något ålderdomligtverkligen?uttr. för tvivlande förvåning:
Hon säger att hon tänker ta tag i sitt liv och sätta sig i skolbänken igen. – Tro det!
belagt sedan 1320–50
En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga
3
ha en fast religiös övertygelse
någon tror (på någon/något/sats)
någon tror (på någon)
någon tror (på något)
någon tror (på sats)
"Tvivla inte utan tro!" sade Jesus
○
äv.
vara religiöst övertygad om existensen av gudom eller dylikt; ibland med bibetydelse av förtröstan eller dylikt
tror du på Gud?
belagt sedan senare hälften av 1300-talet
Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
trotroende, tro