publicerad: 2021  
fåfäng få­fängt få­fänga
få|­fäng
adjektiv
få`fäng
1 över­drivet mån om sitt yttre eller sitt an­seende
JFR flärdfull, inbilsk
hennes pojk­vän är få­fäng när det gäller håret så hon får aldrig rufsa till det; hon är så få­fäng att hon inte kan låta bli att vrida på huvudet när hon går förbi en spegel; han var lite få­fäng så det var bäst att man titulerade honom "direktör"
○ äv. om handling och dylikt
hans få­fänga upp­trädande
belagt sedan 1807; fornsvenska fafänger 'sysslo­lös; frukt­lös', eg. 'som får (förvärvar) föga'; till 2få!! och 1få!!; jfr ur­sprung till eldfängd
2 som inte har möjlighet att lyckas eller in­frias
JFR fruktlös, gagnlös
få­fänga försök att fly; få­fänga förhoppningar; hans få­fänga försök att dölja sin ålder
○ äv. som inte ger önskat resultat
två års få­fäng möda
belagt sedan 1320–50 En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga