publicerad: 2021  
få för sig fick fått, presens får
verb
få fö´r sig
● få (den fel­aktiga) upp­fattningen
någon får för sig sats
många tycktes ha fått för sig att de svenska skogarna är fulla med vargar
○ ibland äv. komma på (den tvivel­aktiga) idén
någon får för sig att+verb/sats
någon får för sig sats
någon får för sig att+verb
han fick för sig att av­bryta studierna; hon hade fått för sig att hon skulle bli läkare
belagt sedan 1864