publicerad: 2021  
förskingra förskingrade förskingrat
verb
försking´ra
● juridik ut­nyttja (och förslösa) egendom som man förfogar över men som till­hör någon annan särsk. med av­seende på egendom som man satts att an­svara för
SYN. försnilla
förskingrare
någon förskingrar (något)
kamrern hade förskingrat under flera år; förmyndaren förskingrade myndlingens hela förmögenhet
○ äv. slösa bort
han förskingrade hela sitt arv
belagt sedan 1488 (gåvobrev till finska Nådendals kloster (Arwidsson)); fornsvenska forskingra 'upp­lösa; kringsprida; förslösa'; jfr ur­sprung till skingra
förskingraförskingrande, förskingring