publicerad: 2021  
1kutter kuttret
kuttr·et
substantiv
kutt´er
● milt kluckande och kurrande läte (som) hos duva
○ äv. om hörbara ut­tryck för ömhet el. kärlek
kärlekskutter
belagt sedan 1862; ljud­härmande; till kuttra
2kutter kuttern kuttrar
kuttr·ar
substantiv
kutt´er
1 enmastat segel­fartyg med två för­segel
kutterrigg; kutterriggad; kuttertackling
○ äv. om modernare far­tyg, äv. motor­drivet
fiskekutter; lotskutter
belagt sedan 1768; av engelska cutter 'kutter; något som skär', till cut '(att) skära'
2 roterande skärverktyg vanligen för trä­bearbetning
kutterspån
belagt sedan 1873