publicerad: 2021  
frustrera frustrerade frustrerat
frustr·er·ar
verb
frustre´ra
● vanligen pass. el. part. göra besviken genom att inte tillfreds­ställa behov
JFR frustration
frustrerande
någon frustreras
någon är frustrerad
han var frustrerad över att han inte fick respons på sitt arbete; att arbeta på lång­vården är ofta frustrerande; många frustreras av att de egentliga besluten fattas i Bryssel och inte i Sverige
belagt sedan 1630; bedömt som föråldrat på 1920-talet; ökad anv. sedan 1960-talet; av lat. frustra´re 'gäcka; svika', till frus´tra 'förgäves'