publicerad: 2021  
frustration frustrationen frustrationer
frustr·at·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
● besvikelse över att vissa behov inte tillfreds­ställts
frustration (över något/att+verb/sats)
frustration (över något)
frustration (över sats)
frustration (över att+verb)
djup frustration; upp­dämd frustration; stigande frustration; känna frustration; de dåliga arbets­förhållandena skapade trötthet och frustration
belagt sedan 1960-talet; av lat. frustra´tio 'omintet­görande; svek'; till frustrera