publicerad: 2021  
fryntlig fryntligt fryntliga
frynt·lig
adjektiv
fryn`tlig
god­modigt vänlig och glad­lynt ofta i kombination med viss korpulens
fryntlig (mot någon)
hans fryntliga, röd­brusiga an­sikte; en fryntlig vakt­mästare visade dem rätt
belagt sedan 1681; av lågtyska früntlig 'vänlig', till frünt 'vän' (tyska Freund); jfr ur­sprung till frände