publicerad: 2021  
gå an gick gått, presens går
går an
verb
gå an´
1 kunna tillåtas enl. gängse moraliska normer el. ut­ifrån vad som an­ses nyttigt eller dylikt
SYN. gå för sig JFR angå
något går an
på den gamla goda tiden gick det inte an att gå på kadett­bal utan för­kläde; det går inte an att springa om­kring så där tunn­klädd mitt i vintern
belagt sedan 1658
2 bråka och väsnas
någon går an
han gormade och gick an
belagt sedan 1658
Det går an. Titel på roman av Carl Jonas Love Almqvist (1839); med tesen att sam­liv utan­för äktenskapet "går an"