publicerad: 2021
gammal
gammalt gamla, komparativ äldre, superlativ äldst
adjektiv
1
som har existerat under lång tid jämfört med det normala el. genomsnittliga för den aktuella företeelsen
en trött gammal kvinna; bli gammal och grå; han är gammal och van i yrket; han kände sig för gammal för att åka skidor; ett fallfärdigt gammalt hus
○
ofta substantiverat (om människor)
hjälpa de gamla och sjuka; den gamla hör mycket dåligt
○
äv. neutralt
som har viss ålder
hur gammal är hon?; vi är lika gamla; företaget är 10 år gammalt
○
äv. med tonvikt på kvalitetsförsämring eller dylikt
JFR
utsliten
han har blivit så gammal på sista tiden; gammalt mögligt bröd
○
äv.
som länge varit det som framgår av sammanhanget
en gammal vän till henne; han drog till handbromsen av gammal vana
○
äv.
som tillhör en (längesedan) gången tid
de gamla romarna
○
äv. om motsvarande tid
(längesedan) förfluten
den gamla goda tiden; sedan gammalt är det tradition att tända valborgsmässoeldar (adverbial)
av (den) gamla stammen
se
stam
den gamla vanliga visan
se
visa
(det är inte lätt att) lära gamla hundar sitta
se
hund
gamla stilen
se
stil
gamla världen
se
värld
gammal i gamet
se
game
gammal i gården
se
gård
gammal som gatan
mycket gammalidén om själens odödlighet är gammal som gatan
gammal är äldst
det är erfarenhet som är viktigastden åldrande duon visade med sin fantastiska konsert att gammal är äldst
ge betalt för gammal ost
se
ost
inte bli gammal
inte stanna längeefter skandalen lär han inte bli gammal på sin post
på gamla dar
se
dag
belagt sedan 1000-talet (runsten, Danmark, Uppland (Sveriges runinskrifter));
runform kamal, fornsvenska gamal; gemensamt germanskt ord av dunkelt urspr.
2
som i förfluten tid fyllde funktionen som framgår av sammanhanget
på gamle kungens tid; hon träffade sin gamla pojkvän på festen
○
ibland substantiverat
allting förblev vid det gamla
belagt sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
Det är skönt att bli gammal. Att vara ung var för djävligt.
Hjalmar Söderberg, Det mörknar över vägen (1907)