publicerad: 2021  
gigant giganten giganter
gig·ant·en
substantiv
[gigan´t] el. [jigan´t]
● jätte­lik varelse ur­sprungligen i antik mytologi
JFR 1cyklop, jätte, rese, turs
en gigant (i/inom något)
en gigant (i något)
en gigant (inom något)
giganterna staplade berg på berg för att nå Olympen
○ äv. bildligt, spec. över­lägset fram­stående person på något om­råde
en litterär gigant; giganternas kamp om världsmästar­titeln
○ spec. äv. om stort land m.m.
Ryss­land, giganten i öster
belagt sedan 1811; av grek. gig´as, genitiv gig´antos, 'jätte'