publicerad: 2021  
gräs gräset, plural gräs, bestämd plural gräsen
gräs·et
substantiv
1 typ av ört med ihåligt, ledat strå och blad med slidor som delvis om­sluter strået
grässtrå; gräsvippa; darrgräs; tåtelgräs
en mängd olika gräs växte i dikes­kanten
○ äv. om tätt växande samling av (vissa arter av) sådana växter
gräsbevuxen; gräskulle; gräsmatta; grässtäpp; grästäckt
frodigt grönt gräs; han låg ut­sträckt i det nyklippta gräset; hon banade sig väg genom det höga gräset; de matade kaninerna med gräs
○ spec. som under­lag på tennisbana
Wimbledonturneringen spelas traditionellt på gräs
○ äv. om liknande växter i sammansättn.
halvgräs; sjögräs; starrgräs; älggräs
bita i gräset gå underjägaren laddade bössan och försäkrade att slag­björnen snart skulle få bita i gräset ○ äv. försvagatförloradet favorit­tippade laget fick trots allt bita i gräset i finalmatchen
inte låta gräset gro under fötterna vara snabb och effektiv i sitt handlandeföre­taget låter inte gräset gro under fötterna utan expanderar raskt sitt ut­bud
(tjäna) pengar som gräs se peng
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska gräs; gemensamt germanskt ord; trol. urspr. 'ngt spetsigt, framstickande' och besläktat med 1gran!!; idiomet bita i gräset (1615) trol. efter tyska ins Gras beißen med samma betydelse
2 var­dagligt knappast plur. marijuana
röka gräs
belagt sedan 1960-talet