publicerad: 2021  
hård hårt hårda
adjektiv
´rd
1 som inte ger efter för tryck och böjning om före­mål; ofta med tanke på det sinnes­intryck man får vid beröring
MOTSATS mjuk 1, mör JFR stel
hård (för någon) (att+verb) hård (mot någon)
hårt bröd; det hårda golvet; en hård skare på snön; diamant är det hårdaste ämnet; en skjorta med hård krage; en hård säng som inte gick att sova i
äv. bildligt, spec. om person el. handling som inte ger efter för känslor egna el. andras
hårda ord; hård kritik; de följde en hård linje vid bedömningen; han var hård mot sina mot­ståndare
spec. äv. om fakta och dylikt möjlig att ut­trycka med exakta siffror
fysikernas hårda data; vissa sociologer erkände inget annat än hårda fakta
en hård nöt att knäcka se nöt
ha hård hud se hud
ha hårda nävar se näve
(ha) hårda nypor se nypa
hård som cement mycket hårdpå savannen var jorden torr och hård som cement
hård som granit/flinta mycket hårddet är ingen idé att försöka över­tala henne, hon är hård som flinta
hård valuta se valuta
hårda bandage se bandage
spänna bågen (för) hårt se båge
sätta hårt mot hårt besvara (ovänlig handling) med kraft­full mot­åtgärdpersonalen satte hårt mot hårt och vägrade komma till jobbet om inte lönerna betalades ut om­gående
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska harþer; gemensamt germanskt ord, besläktat med bl.a. grek. kratys´ 'stark; väldig'; jfr ur­sprung till härda
2 skarp och oangenäm för sinnena särsk. för syn el. hörsel
MOTSATS mjuk 2 JFR gräll, kantig
hårda färger; ty­värr blev det hårda skuggor på kortet; hennes hårda, ut­manande make­up; den hårda belysningen i sjukhus­salen; den hårda rösten som ropade ut tåg­tiderna
spec. om kontur, kurva eller dylikt tvär
näsans hårda kurva; en hård sväng
hård vokal se vokal
hårt vatten se vatten
belagt sedan 1651
3 på­frestande för krafter och motstånds­förmåga spec. om före­teelser utan­för människans kontroll
en hård vinter; hårda tider; det hårda klimatet i polartrakterna
äv. om jämn och intensiv tävling eller dylikt
en hård strid; en hård konkurrent; hon gav världs­mästaren en hård match; det var starkt att vinna i den hårda konkurrensen
spec. äv. ytterst kännbar och smärtsam om något som till­fogas en genom beslut eller dylikt
ett hårt straff; den hårda behandlingen av fångarna
hårda bud se bud
sitta hårt åt vara svår att upp­nåom fram­gång, särsk. seger: vin­sten satt hårt åt och inte förr­än i slut­minuten kom seger­målet
belagt sedan 1285 i fråga om dom, hämnd, plikt stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)
4 som ut­förs eller verkar med stor kraft och där­för upp­levs som an­strängande el. smärtsam; ibland med stark bi­betydelse av hänsyns­löshet
MOTSATS lätt 2, 1lös 6
ett hårt slag; en hård ör­fil; ett hårt skott nära stolpen; arbeta hårt (adverbial); han höll barnet hårt i handen (adverbial); militären for hårt fram i de trakter där upprors­männen vistades (adverbial); locket var hårt åt­skruvat (adverbial); läraren an­satte honom hårt (adverbial)
spec. i meteorologiska samman­hang med exakt betydelse kraftig
hård byig vind
i adverbiell an­vändning ibland med rent förstärkande betydelse
hårt smutsade kläder (adverbial); han sover hårt (adverbial); en hårt packad väska (adverbial)
ibland äv. ned­sättande
vara hård på spriten; han är hård på frun­timmer
belagt sedan ca 1420 Bonaventuras Betraktelser