publicerad: 2021  
hållas hölls hållits
verb
håll`as
1 något ålderdomligt ofta befinna sig på viss plats; mest i något särsk. syfte
någon hålls någonstans
han hålls mycket på biblioteket
belagt sedan slutet av 1400-talet (H[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckare); fornsvenska haldas, bl.a. 'gå på, fort­sätta'
2 vanligen i förbindelse medfå, låta fort­sätta med viss verksamhet vanligen av mindre önsk­värt slag
JFR hålla på 1
någon får hållas låta någon hållas
hon retade sig på hans ute­liv, men lät honom hållas; han gillar inte att barnen spelar fot­boll i träd­gården, men hit­tills har de fått hållas
belagt sedan början av 1500-talet Sagan om Didrik af Bern